Varför STRESSAGILITY?

Sedan 1970 talet och kanske främst i början av 1980 talet kom stressundervisningen att handla till stor del om hur man förhindrar utbrändhet (burnout). Förlust av engagemang, arbetsglädje och målinriktning började diskuteras, tyvärr allt för ofta i en riktning av "typ känn efter" varför undervisningen ofta kom att handla om tidiga varningstecken och symptom. Även fram i nutid har allt för mycket fokuserats på "känna efter”, stresstest etc. Varför vi med visst fog börjat tröttna på stressbegreppet, som för ofta associerats med sjukdomsbegreppen dvs. det negativa stressutfallet.

Visst man får inte hoppa över denna dimension men med STRESSAGILITY tillkommer något väsentligt. I STRESSAGILITY handlar det om stressen som drivmedel och utmaning inte minst i förändringsprocesser. Livet är som en hinderbana där man med rätt "tänk" kommer att känna lust och inte fokusera på hindren. För att STRESSAGILITY skall fungera krävs först och främst ledare som har mod att gå före och locka lagets upptäcktsmekanismer. Dessa ledare får aldrig tveka på sina egna gränssättningar och inte heller skämmas över, att dela egen rädsla inför svåra hinder. Ledaren behöver inte vara bäst eller mest sakkunnig, men måste våga leda och ta ansvar. Genom denna ledartyp skapas medarbetare med lust och kreativitet som självgående vågar gå in i förändringsarbete.

STRESSAGILITY handlar alltså om att anpassa dagens stressundervisning till en helhet där man ser till det friska i stressen och i andra hand kollar av för att inte få utmattning i onödan. Om och ifall utmattning uppstår, gäller det att ha effektiva verktyg där bl.a. mina livskaféer finns i verktygslådan.

Bejaka kaos och förändring, försök hitta bästa vägen bland hindren, var inte rädd för vanlig trötthet, tag rast utan skuld och se till att ha roligt. Om stukning uppstår ta det inte så högtidligt, kalla det gärna tillfällig kollaps istället för utbrändhet. Glöm aldrig visa respekt för varandra och för dem som ibland får sitta bredvid banan (arbetslöshet) då tar vi landet ur krisen och medicinen heter – STRESSAGILITY!

DAGS FÖR EN NY RIKTNING I STRESSUNDERVISNINGEN...

STRESSAGILITY!

Ny föreläsning om att bejaka kaos och förändring, att hitta bästa vägen bland hindren!

Vad skiljer "utmattade" från dem som bara blir naturligt trötta och som återhämtar sig över en långhelg. Kan vi lära hjärnan att i tid stoppa farlig överansträngning med hjälp av enkla levnadsråd. Följ med på en resa bland stressens snubbeltrådar och där du får verktyg till förändring både hemma och på jobbet

En vanlig föreläsning består av flera delar och komponeras utifrån olika förutsättningar. Det kan handla om

Igenkännande skratt åt vardagens beteenden, det som jag kommit att kalla ”tokstess” och där ”additionsstressen” kanske är den mest kända av de smittosamma fel inlärningar som det nya samhället innehåller.

Beskrivning och förklaring av stress som gör ont och inte kan väljas bort.

Enkla verktyg förmedlas i syfte att möjliggöra för lyssnaren att kunna påbörja förändring av tidigare felaktiga stressbeteenden.

Särskild vikt läggs vid hur ett nytt medarbetarskap leder till effektivitet och trygghet.

De flesta föreläsningar för större grupper sker i halvdagsform, på så sätt kan den ordinarie verksamheten bedrivas fram till lunch, varpå förflyttning till inspirationslokal sker.

I många fall önskar mina uppdragsgivare uppföljning inom en till två terminer och då brukar jag vid tillfälle två tala djupare om självförtroendes roll i stresskontrollen. Vi tittar tillsammans på vad man kanske har med sig från barndomen som blockerar för beteendeförändringen.

I många organisationer önskas parallellt särskilda sittningar med ledningsgrupp/ledare ute i organisationen. Ibland sker sådana separat men ofta är det effektivast att dessa deltagare först deltagit i den kollektiva sittningen för att sedan hämta fördjupning och handledning.

I vissa företag väljer man att låta medarbetare ta med respektive på grundföreläsningarna.